Så kikar jag in igen efter ett uppehåll, jag måste vara världens tråkigaste som gett sig in i att försöka blogga för jag är verkligen inte sammanhängande som alla andra men ibland känns det som att jag bara skulle få skriva "se föregående inlägg" & det skulle nog vara långt ifrån intressant.... Om jag nu kan intressera någon.

Idag är det trettondagsafton, jag har legat sedan julafton eller julafton drog jag mig hem till pappa för att fira med honom, min mellersta bror & hans fru plus våra vovvar. Var en väldigt lugn dag så som jag vill ha det.

Blev som sagt sjuk då & blev bara sämre & sämre, till sluta hade jag typ sovit 15 timmar på 6 dygn så jag var helt färdig. Bokade tid på VC igår & fick komma på en gång, visade sig att de tror att anledningen till att jag blir så dålig är att min astma är undermedicinerad, fick inhalera medicin & sedan lades det in en till astma medicin i tablettform som jag nu ska ta varje dag. Fick även cocillana mot hostan & en veckas kortisonkur så nu hoppas jag bli bättre, fick i natt i alla fall sova hela 4 timmar sammanhängande men känner att jag fortfarande är slapp i kroppen.

PÅ tal om julfirande så ville min bror & hans fru att vi nästa är ska fira hos dem i Spanien, de har nyligen köpt en lägenhet i Carboneras som ligger i Andalucien. Får se hur det blir, vi skulle ju i sådana fall ta med hundarna så jag läste lite om hur Wilma skulle välkomnas i deras land.... Munkorg & hon får aldrig släppas lös, skulle nog kunna gå om man redan här hemma vänjer henne pö om pö med munkorg för annars skulle jag ha världens olyckligaste hund. Om det är någon som vet närmare vad som gäller s.k kamphundar i Spanien så skriv gärna. Såg ju nu när Cesar Millan var där att han inte hade någon munkorg på sin pitbull & dessutom lössläppt.

Carboneras  

Ca 1 v innan jul gick ännu en vän över till andra sidan, Tomas som jag lärde känna på Facebook var en underbart rolig männisa med lika sjuk humor som mig samtidigt som vi kunde ha helt seriösa, djupa samtal. Cancern kom hastigt & när de inte kunde garantera att behandling skulle hjälpa så tackade han nej till denna & gick fort bort. Hoppas att han har det bra på andra sidan nu & får vara frisk. Några dagar efter han gick bort så begravdes min bästa kompis från barndomen. Anna & jag hade så otroligt många minnen som vi delade med varandra, jag scannade foton jag hade & skickade åt henne & hon skrev att jag var hennes räddande ängel nu som då (när vi var unga). Kommer sakna henne enormt mycket.

Någon månad innan hon gick bort så rycktes även Carl-Johan bort... Vi lärde också känna varandra på Fejjan, han bodde i Helsingfors & jag här i norr. Han om någon hade verkligen lika underlig humor som mig & det var den & musiken som gjorde att vi kunde chatta eller prata bort timmar på telefon. Hur han gick bort vet jag faktiskt inte men jag har mina aningar om att han inte orkade längre, vilket som så är det så otroligt tråkigt när någon avlider.

Carl-Johan, Anna & Tomas... Saknar er      

Oj nu börjar jag att frysa, febern sätter sina spår men också kylan utanför som nu kommit. Går mycket värmeljus sådana här dagar men det höjer ju bara mysfaktorn hemma.

Innan jag avslutar ska jag bara berätta att jag än en gång vunnit en tävling eller tom 2... I lördags en specialsydd mössa åt min älsklings lilla prinsessa & på söndagen en behandling på Nails Of Joy, jag har valt att göra Taffy behandling av ögonbrynen, ska bli så otroligt roligt att göra för men min ekonimi är det inget jag skulle kunna unna mig just nu. På denna länken kan ni läsa vad Taffy är & hur det går till: www.taffy.se

Nä, nu måste detta åkerspöke lägga sig, känner att tröttnaden drar över mig igen... Bara att fortsätta vila.

Tjillevippen