Bitterfittan - Mitt I Livet

Alla inlägg den 8 juni 2018

Av Malin - 8 juni 2018 16:55

Idag blir det två inlägg efter att mina tankar löpt amok, vilket de ofta gör efter att min före detta make försökt att få kontakt med mig eller uppenbarat sig på ett annat sätt. Orsaken till att jag valde att skilja mig var just barnlösheten, efter 3 misslyckade IVF kände jag att jag inte kunde göra mer och då han inte ville adoptera utan var tvungen att se sin frus mage växa så var ju faktiskt mitt beslut rätt realistiskt. Så här i efterhand så är jag också glad över det beslutet när det visade sig att jag gift mig med en obotligt otrogen karslok ;) Tänk om jag fått barn med honom!!!! Då hade vi haft ett band i flertalet år om vi skilt oss eller så hade jag fortfarande suttit hemma medan folk skrattade bakom min rygg då han for runt med andra damer. Men det hette ju "fotboll med grabbarna" eller "poker i Falun". 


 


Detta med IVF är verkligen en känslomässig berg och dalbana, jag tillhörde dem som grät för allt och ingenting och som han då sa så valde han att inte nämna ämnet barn just för att jag började gråta och då började även han att gråta. Men det viktigaste är ju att faktiskt prata oavsett om man får fälla tårar för nog är det mycket värre att gå i sina tankar och låtsas att allt är ok. 

Jag kommer så väl ihåg det allra första IVF vi skulle göra, dels så var jag ju inte van att sticka mig själv och då fick jag dessutom inte en penna utan skulle dra upp vätskan själv från flaskan, knacka för att få bort bubblorna osv... Vilket kändes oroligt så jag hade en väninna som kom och stack mig var dag, tacksam för hennes stöd då jag inte hade min egen familj nära eller mina vänner sedan långt tillbaka. 


När min makes sperma skulle lämnas så fick vi en behållare hem som han skulle fylla en morgon, då han skulle jobba så skulle jag ta bussen in till Gävle och lämna den på utsatt tid. Sagt och gjort, han fyllde den, jag satte behållaren mellan brösten där jag hört att bästa temperaturen är. Knallade till bussen och där var det stop, jag hade ju inte en hundralapp utan en femhundralapp och det skulle chauffören minsan inte växla. Jag försökte förklara att jag hade en tid på labb och måste in... Nopp... Frågade rätt ut till alla i bussen om någon kunde vara snäll och växla, ingen tittade ens upp. Jag fick gråtandes promenera hem för att ringa labb och berätta varför jag uteblev. Nästa gång tog vi bilen. Att gå igenom allt detta och dessutom möta otrevliga, otillmötesgående människor tär på en.


När jag skulle ta ägglossningssprutan så hade de räknat ut att jag skulle ta den kl 23 en kväll och just den kvällen var vi på kryssning, jag var sjukt nervös. Frågade sköterskan på båten om hon kunde ge mig den eftersom jag aldrig gjort det själv men svaret jag fick var att den tiden sov hon. Ja ja, jag löste det med att sova till 22.55 så att jag skulle ha så bråttom att jag inte tänkte så hepp så hade jag stuckit mig själv. 


När jag så kom till Falun för att plocka ägg så var det tidig morgon, delade rum med ett trevligt par från Gävle. När de var dags för att plocka de små äggen så visade det sig att de låg liksom dolda så en sköterska fick med händerna och kroppens tyngd trycka på mig för att liksom "lyfta" äggstockarna. Detta gjorte sjuhelsikes ont och jag vet inte hur mycket morfin jag fick för till slut kändes det som att jag lyfte upp till taket svävandes. 

Efter när jag fortfarande var typ drogad av morfinet och tabletter så hade givetvis min make vääääääldigt bråttom för att öppna företaget, han kunde inte i detta viktiga skeda kanske ha valt att be sin bror öppna men nej... 

Jag förklarade hur jag mådde och vad jag just gått igenom men han suckade och tittade på klockan. 

Jag bad honom argt att försvinna ur min åsyn och sa att jag tar tåget eller bussen hem i stället då detta inte är något jag kan skynda på. Då sa det snälla paret från Gävle att jag kunde åka med dem då de ändå passerade Hofors där vi då bodde. Jag hoppade av vid företaget och sa att jag sedan kunde gå hem eftersom det inte var långt, tackade dem så mycket för skjutsen och önskade dem lycka till.
När jag så skulle gå hem hade tabletterna slutat verka och jag hade enorma smärtor men jag tog mig i alla fall hem. Äggstockarna hade dock svällt upp rejält så det kändes som att jag hade en fotboll på magen som föll från sida till sida när jag vände mig i sängen, en väldigt obehaglig känsla.

Att sedan "plantera" äggen var ingen större sak men oj vad man var rädd för att tappa dem och varje gång jag hade gjort det så hände något som gjorde att jag fick oroa mig och sätta mig själv i andra hand. Jag kommer så väl ihåg känslan när äggen satte sig men även när de släppte efter ca 2,5 v och hur ledsen jag blev när det började blöda.


 


Detta upprepade sig de 2 till gångerna jag genomgick behandlingen, alltså efter äggen planterats, inte min makes beteénde även om han var ett arsle ;)
Att göra en IVF är inte som att ta en Treo om man har onte i huvudet, det vet jag nu, kroppen är så otroligt mycket mer komplicerad.


Nu har jag lärt mig att leva med min barnlöshet men jag fick efterskiljsmässan och flytten hem ta kontakt med psyk för att få hjälp eftersom jag inte kunde se gravida kvinnor eller lyckliga familjer mked barnvagn. Inte heller kunde jag träffa min brorsons barn utan att gråta.


Till er som lyckats, stort grattis, ett barn är en gåva och inte en självklarhet. Till er som fortfarande kämpar så önskar jag er all lycka till men försök att vara positiva realister och viktigast av allt, finns där för varandra för man är TVÅ om det. Slutligen till er som liksom mig är fortsatt barnlös, man kan ha ett underbart liv utan barn med och man får i stället njuta av de barn man har i sin närhet i familjen eller vänners barn.

Jag skulle kunna skriva så mycket mer men detta var den korta versionen om vad jag har för erfarenheter.


Många varma kramar till er alla


 

https://www.barnloshetsverige.se/

Av Malin - 8 juni 2018 10:02

Fredag, halvmulet, kallt blääää.... Vädret är verkligen ingen höjdare just nu men har i alla fall nu på morgonen fått dammsugit balkongen, skurat möblerna, lagt ut mattat osv så nu är balkongen redo att inta när sommaren behagar komma tillbaka :) Sommaren är ju som Ledin sjunger kort så man vill ju få ut mesta möjliga av den och jag har ju som bestämt att denna sommar ska bli MIN sommar, den sommaren när jag hittar mig själv igen och mår bättre.


  


Och äntligen är jag snart tillbaka i den mobila världen då min Samsung totalt gav upp, min far var så snäll att han köpte en lite tidig 50-års present i form av en Samsung Galaxy A6, så otroligt snällt av honom    Jag har ju typ haft hela mitt liv i mobilen och knappt slagit på datorn. Det som är mest jobbigt är att jag har en del foton som jag nu inte kommer åt men en del har jag ju delat på fejjan och instagram så dem kommer jag ju i alla fall åt. Jag har alltid kallat mobilen för "min förlängda arm" och nu märker jag ju att det stämmer ha ha ha... Jag har ju dock börjat att surfa mindre och hoppas fortsätta med det för när jag mådde som sämst så var det ju typ min enda kontakt med omvärlden, inte så allvarligt som det låter men jag träffade ju knappt ens min väninna som står mig nära, pratade inte i telefon så mitt sätta att följa alla mina vänner var ju via internet. Och eftersom jag samtidigt hade svårt att sova om nätterna så låg det ju nära till hands att ta fram mobilen. Ska nu försöka fortsätta leva i det verkliga livet så att säga och inte låta mobilen ta en massa värdefull tid av mig :)


 


Fredag idag och det vankas helg igen, ska i dag försöka att plocka lite hemma och koka en gryta ärtsoppa. Lite dammsugning och vaskning eller körning med ångtvätten rättare sagt :) Måste även kila ner och se om det finns några tvätt tider i helgen. Blir nog att i morgon åka med pappa och inhandla någon mer planta till kolonilotten, kanske att vi grillar där nere och äter om det inte är alltför kallt. Alltså, när solen kommer fram så värmer den ju bra men det har ju sista dagarna varit väldigt kalla vindar. Pratade med en kompis i Kiruna i går kväll, där hade de i går morse när han vaknade haft snö bbbbrrrrrr..... Tror inte att jag skulle vilja bo där ha ha ha... 

Annars så vet jag inte vad jag ska hitta på i helgen, kanske ber Mari komma över i morgon kväll, var ju nu igen några veckor sedan sist då jag haft en svacka igen och mest velat vara själv och inte orkat med besök :( Jag får helt enkelt sova någon timme innan så att jag orkar ha lite trevligt med henne, fika och spela lite yatzy :) 


Nu ska jag försöka komma igång, startar med diskningen... Hoppas att ni alla får en riktigt fin helg och njuter av den till max, livet går inte i repris har någon klok sagt ;)


Tjillevippen


 

Presentation

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4 5
6
7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2018 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Gästbok


Skapa flashcards