Så var söndagen här igen, veckorna springer verkligen iväg och just nu känns det väl som att det inte gör speciellt mycket då jag längtar till våren och sommaren. Helgerna skulle dock få vara lite längre och det är väl mest för att jag har så otroligt svårt att sova. Natten mot lördag var ett kapitel för sig, jag somnade först efter kl 6 på lördagmorgon. Tur att jag har en helt underbar pappa, han kom och hämtade Wilma så att jag skulle få sova så jag knoppade in till lunchtid då jag också kom på att medicinen skulle varit tagen sedan några timmar tillbaka. Sedan fortsatte jag att sova till och från under dagen och hade inte heller några som hellst problem att sova under natten till idag heller. 

Ett tag verkade jag vara på väg att få ordning på sömnen och sov rätt bra om nätterna men det behövs så lite för att det ska tjorva igen. Jag har tidigare blivit erbjuden sömntabletter men tackat nej men när det är så att man aldrig är riktigt pigg, när man inte orkar något när man kommer hem från jobbet... Ja då går tankarna mot om jag kanske skulle ta och tacka ja till dem. Jag har ju provat insomningstabletter men de gjorde plus minus noll. 

Jag har uppmärksammat att fler och fler verkar ha rejäla sömnproblem liksom mig, hur hanterar de det, tar de tabletter eller.... Är du en av dem? Skriv gärna hur du har blivit hjälpt.

Sedan detta med kärlek eller vad man ska kalla det, börjar bli så att jag kopplar ihop kärlek med hjärtesorg och svek. Ska man fortsätta vara singel eller vågar man tro att det finns någon för alla som det sägs eller är det bara lögner.

Efter 12 år som singel vågade jag äntligen öppna hjärtat förra året för att efter några månader upptäcka att den otroligt kärleksfulle och snälla mannen inte alls var så omtänktsam. Allt skulle vara på hans sätt eller inget sätt alls, han kritiserade många, drog in sin advokat i det ena än det andra men jäklar om man då som mig sa vad man tyckte om hans beteénde... Ja då var det finitio. Jag kritiserade inte ens utan ville veta vad som pågick när han plötsligt ändrades och inte svarade på meddelanden eller samtal. Då hette det att jag tjatade... Tjatade???? Självklart vill jag veta vad som pågår, om han anser att jag gjort något osv. Jag är en person som vill reda ut saker och gå vidare oavsett om det blir tillsammans eller som singel vilket tydligen inte alls existerade i hans lilla fjuttiga värld där man hellre teg ihjäl saker och trodde att de försvinner av sig själv. När de inte gjorde det så tog man den enkla vägen som tonåringarna och blockerade mig totalt. Antar att man gör så för att man inte kan hantera sanningen om sig själv och gärna vill sitta kvar på de höga hästarna där man är störst, bäst och vackrast.

Det sjuka är ändå att jag vissa dagar kan sakna honom något enormt, för när vi sågs så hade vi det jättemysigt tillsammans och det är den känslan som jag vill hitta tillbaka till med någon annan man. Någon som kommit bra mycket längre i sin personliga utveckling än han hade gjort.

Jag är klar med min personliga utveckling men ni andra kan gott hålla på lite till.

Så hur ska man gå vidare? Jag är ju liksom över 50 år, har just börjat att hitta glädjen i livet igen efter depressionen och har en del roligt att se fram emot att göra med väninnan min. 

Singel känns inte som ett alternativ ändå och inte heller att bli sambo men att ha någon ändå, särbo låter väldigt bra i mina öron men inga "öppna förhållanden". Eller ska man bara ha en "vän" som man enbart träffar för "mys", en så kallad kk. Verkar vara många som har det med och varför inte, kanske också kan fungera.

Nja, jag vill nog ändå ha en fast man som man gör saker med, lagar mat med, myser med osv... Gäller bara att hitta honom som vill ha förhållandet på samma sätt som mig. Ja ja, han kanske dyker upp på någon dans kan man hoppas.

Internet ser jag i alla fall inte som ett alternativ till att hitta en seriös man, det har blivit mer och mer oseriöst och jag tror att över 50% av alla människor på dejtingsidorna redan är upptagna men vill ha något på sidan om. 

Vet inte hur många olyckliga män som börjat surra med mig, de har inte haft sex på x antal år osv och söker något på sidan om för att det inte vill såra partnern med en separation... Gaaaaahhhhhhhhh...... Så partnern blir inte sårad då om de får reda på att de legat med andra??? Hur i h-ete tänker de??? Eller förresten, de tänker inte alls eller med bihanget mellan benen. Internet gör allt så tillgängligt och när det tom finns speciella siter för dem som vill vara otrogna då tycker jag verkligen att det har gått för långt. 

Ja jisses, man kan nog skriva hur mycket som hellst om detta ämne ha ha ha... Hur som så är jag i alla fall fri som fågeln just nu och kan göra vad jag vill, hur jag vill och när jag vill utan att någon ifrågasätter ;) Rätt skönt så kanske att man skulle fortsätta vara singel ;) Återstår att se.

Nu ska denna tanten ta och fixa sig lite middag, tror att det får bli prinskorv och pommes i ugn :) Ha en fortsatt fin söndag och njut av livet för det har så mycket att erbjuda.

Tjillevippen