å var äntligen måndagen & tisdagen gjorda och det är onsdag, skönt för då vet man att det snart är fredag igen, gäller ju liksom att se positivt på det hela eller hur? Dessutom så fyller jag ju år på fredag så det kommer kännas extra bra eller… Jag fyller ju 53… 53!!!! Känner mig inte alls så gammal, känner mig mer som ca 40 år om jag ska vara ärlig, i huvudet i alla fall men kroppen känns mer som 90+ ha ha ha… Speciellt nu när vi går mot kallare tider, nästan varje kväll får jag sätta mig i badrummet och spola fötter och knän med varmt vatten för att få bort smärtan. Nå, egentligen ska jag väl inte klaga, det finns ju faktiskt de som har det mycket värre än mig. Så summa summarum, fredagen ser jag fram emot.

Tårtor från en tidigare födelsedag, i år blir det en med åkerbär, jordgubbar, marsankräm och hallon :)

I veckan har jag ju börjat på ett nytt schema, jag börjar kl 10 i stället för kl 8.30, det känns än så länge inte som någon större skillnad men jag får nog ge det en liten inkörs tid. Jag var tex igår när jag kom hem oooootroligt trött så efter middagen lade jag mig på sängen och somnade i lite över 1,5 timme då jag tvingade mig upp. Somnade inte på soffan som jag brukar utan höll mig vaken till nästan 12 då jag var ut med Wilma och sedan lade mig att sova. Sov rätt bra och vaknade först vid 6 men somnade om till klockan var 7. Skulle vara sjukt skönt om det kunde fortsätta så varje natt så att jag får sova ut ordentligt och så att hjärnan börjar fungera bättre och inte blir så trött hela tiden. Har ju sista tiden mått riktigt pissigt och då är det jobbigt att inte ha någon att prata med, att bo själv och inte ha någon som frågar hur man mår, ingen som ger en en kram eller håller om en när man ska sova. Texten under skriven av Mauro Scocco förklarar allt så bra och jag är då 100 % säker på att jag inte är ensam om att känna så här.

Snart 53, singel och inga barn men hund… Finns det verkligen ingen för mig? C valde studierna före mig så där känner jag mig väldigt tillplattad, jag förstår honom på ett sätt men inte på ett annat. Jag vill träffa en man som vill vara med mig, som vill träffa mig, som vill spendera tid med mig, som ser en framtid med mig. Inte en man som ser mig som ett alternativ när man inte har något annat för sig. Jag är inte felfri, jag är inte smal, jag har inte långt blont hår och är inte heller stöpt i formen som alla idealkvinnor men jag har ett stort hjärta, om än sargat, och när jag älskar så gör jag det av hela mitt hjärta. Sargat är det av de törnar jag stött på under mitt liv, bla otrohet, och varje gång jag blir sårad så lossnar en liiiten del av mitt hjärta. Efter 11 långa år som singel vågade jag öppna det igen när jag såg C och släppte in honom i mitt liv och jag ska INTE stänga det igen utan låta någon man som uppskattar mig för den jag är ta del av det. Jag är dock inte desperat och kommer inte ta första bästa utan han ska verkligen få visa att han tycker om mig och få uppvakta, inte med dyra saker men med sin tid och sitt engagemang.

Från det ena till något helt annat… Priser. I morse så åt jag 2 mackor med gravad lax, jag hade precis gravat klart den och som vi vet är gravad lax salt så jag blev jättetörstig när jag kom till jobbet. Gick ner i Caféet och höll på att trilla baklänges när en burk Cola Zero kostade 18:-…..Arton kronor för en liten burk, det är ju för f-n hutlöst. Jag har ju själv jobbat i café och vet vad de betalar i inköp. För att inte tala om maten på våra matvarubutiker, ska man äta nyttigt så kostar det och det som är billigt är bara halvfabrikat & har en massa socker i. Det är inte länge sedan man kunde, när det var extrapris, köpa fläskytterfilé för 29.90 och nu kostar det nästan det dubbla när det är extrapris. Färska grönsaker och frukt är ju också hutlöst dyrt. Ska det verkligen bli som i USA där det är billigare att äta frukost på McDonalds än att köpa hem och laga till själv, det är ju skrämmande utveckling.

Just innan lunchen gick jag till elevköket för att hämta vatten och ut kom jag med en liten minipizza, de är så givmilda våra elever och det är alltid roligt med mat från andra länder. Så här sitter jag nu, mätt och belåten, lär klara mig till jag slutar och även lite längre. När jag kommer hem så brukar jag inte äta på en gång utan jag tar på mjukiskläderna och lägger mig på sängen ca 1 timme, är rätt skönt att få sträcka ut sig på sängen när man kommer hem tycker jag. 

Längtar till i kväll, först Halv åtta hos mig och kl 21 börjar äntligen Hela Sverige bakar, som jag har längtat. Tycker att de är så grymma på att baka deltagarna, har en kompis som tyckte att jag skulle ställa upp men jag kan inte baka söt bröd eller matbröd så det skulle rakt inte vara något för mig. Jag gillar med att baka i långpanna, biskvier, mazariner och kolasnittar typ, vanligt fika som inte är så svårt.

Från det ena till det andra, internet och att lära känna nya människor via internet. Jag fick ju tidigare ett meddelanden från en som gav komplimanger, en kompis skrev då att hon minsan får många sådana men hon blockerar på en gång. Men varför undrar då jag??? Är det bara på internet som man är snabb att rata folk eller gör man det även i verkliga livet när någon tar kontakt? Otroligt fräckt tycker jag när man ser att människan verkligen existerar, man kan ju tacka och sedan vänligt men bestämt avsluta samtalet om man inte vill lära känna personen närmare. Skulle Carlos ha tänkt som henne så skulle vi aldrig ha lärt känna varandra och oavsett hur bitter jag kan vara över vårat slut så skulle jag inte vilja vara utan honom i mitt liv och jag ångrar absolut ingenting för även om det är mycket jag inte gillat så är det även mycket som jag älskar med honom och hur mysigt vi har haft det med varandra. För när vi väl varit tillsammans så är han otroligt öm och kärleksfull på sitt sätt. 

Sedan finns det givetvis dessa fake profiler som konstant skickar ut massbrev men där ser man ju direkt igenom dem och de får ligga kvar i spamkorgen där de kom in för underbart är det att de inte hamnar i inkorgen ;)

Så har jag fått ventilera mig lite denna dagen och hoppas att jag inte tråkat ut er men å andra sidan, om jag är tråkig så är det ju ju bara att klicka vidare till de stora bloggerskorna ha ha ha... Här är det bitterfittan mitt i livet som gäller och mitt liv är inte alls lika spännande som deras men det är jag nöjd med ;)

Ha nu en fortsatt fin lillelördag och jag slutar med Agneta Patrull som är med på dejtingsidan grodskinnslustan.com, där man ger äpplen till dem man gillar på sidan... Hmmmmm, tror att jag håller mig därifrån ;)

Tjillevippen