Så var torsdagen äntligen här och det är soligt ute, blåser dock lite men vad gör det... Det är ju torsdag och sista "arbetsdagen" för veckan för mig. Ska jag bara dammsuga, sätta in en kyckling i ugnen och göra en laddning gulash soppa. Sedan kan jag bara ta det piano resten av dagen. 

Igår var det dags för ett besök hos kuratorn efter ett 3 v uppehåll, var otroligt jobbigt igår. Jag vet inte varför jag just nu mår så otroligt dåligt igen, våren ska man ju må bättre av eller hur? Som hon säger så måste jag ju berömma mig själv för de små framstegen jag gjort, så som att dammsuga regelbundet och att jag diskar 2 ggr om dagen så att det aldrig blir denna samling som det tidigare kunde bli. Även att jag har gått ner i vikt och ändrat mina matvanor. Men det är liksom svårt att berömma mig själv då jag tycker att jag är så långt ifrån den jag brukade vara. Känner mig otroligt vilsen just nu, vet inte var jag är och vad jag vill. Jag vet knappt hur jag känner mig och ändå har det inte hänt något utan normalt ska jag ju vara glad just nu men varför är jag då inte det???? Visst ser alla runt mig en glad Malin men det leendet är påklistrat och för att se hur jag egentligen mår så måste man se mig i ögonen för det sägs ju att de är själens spegel och de ler då rakt inte alls. 

Det roliga är att jag är ju för frisk för att bli skickad till psykolog och i remissen till kuratorn ingår endast 8 besök där jag då har ett kvar nu efter påsk. Jag frågade henne vad som nu då händer, ska jag må tipp topp efter 8 gånger? När man inte är så depressiv att man försöker ta livet av sig så känns det som att man är i någon slags gråzon men nu kommer hon i alla fall att utöka besöken fram till sommaren i alla fall. Men allt känns så förvirrande, man ska inte jobba men ändå ska man söka jobb och raportera till AF. Det blir ju ett jäkla stressmoment.

Ja ja, det lär väl bli bra någon gång, om inte annat så får jag väl låtsas att jag mår tipp topp och rasa ihop när jag är hemma i stället. 

Från det ena till det andra... Hårspray. Kom att tänka på det igår när jag finishsprayade min sidecut och använde en billig Wella spray eftersom min Lanza tog slut... Fyyyyy s-an vad den luktar, det bara sprider sig en lukt av kemikalier och direkt jag har sprayat måste jag hålla andan, ta mig ut ur badrummet och andas frisk luft. 

Min Lanza däremot har jag inga som hellst problem med, den luktade bara lite när man blötte håret dagen efter men det var någon lukt jag kände igen och efter ett tag kom jag på vad den luktade... Kanel :) Så nog luktar jag hellre på kanel än kemikalier ha ha ha... Nä, det lönar sig när det kommer till hårprodukter att köpa dyrare, drygare märken än dessa billiga på typ mataffären. 

En liten glad sak eller kanske jag ska säga två :) I förrgår vaknade jag tidigt och hade ont i ena knäet, gick upp och smorde in det med Voltaren och blev rätt förvånad när jag märkte att mitt knä blivit mer synligt :) På kvällen när jag såg TV så sträckte jag ena benet och märkte då att, hallå Malin, du har ju fått en syndlig fotknöl ha ha ha... 

Det är verkligen det roliga med viktnedgången, när man se de små små förändringarna.

Nä nu ska jag fortsätta skriva om anafylaxi på engelska och mina egna erfarenheter runt detta, efter så ska jag försöka rensa hjärnan från alla veckans intryck medan jag dammsuger ;)

Tjillevippen