Bitterfittan - Mitt I Livet

Alla inlägg under februari 2014

Av Malin - 27 februari 2014 11:19

Tjeeeeeeenare, hoppas att veckan hittills varit bra för er alla som nu råkas kika in här hos mig. Allt bra här men jisses vad trött jag är, i natt har jag nämligen legat & tvillat omkring i sängen, varit upp & druckit 5 eller 6 ggr så ingen sammanhängande sömn här inte.


Satt igår kväll & säg Jills Veranda då Kristian Gidlund var med, ett sådant känsligt avsnitt där mina tårar bara forsade hela tiden. Vilken otrolig kille det var sin ringa ålder till trots & när jag hörde att han i sin bok skrivit ett brev till de barn han aldrig kom att få pga att cancern snart skulle släcka hans livslåga så sprutade mina tårar. Det var absolut det bästa programmet hittills i den serien & nu måste jag se till att få tag på hans bok & läsa den.

Så såg ni inte gårdagens avsnitt klicka på denna länka för att se det http://www.svtplay.se/jills-veranda-nashville


Igår var jag & min pappa till Torneå där vi bokat in möte för att beställa gravstenen & nu är den äntligen klar. Vi tog den som vi båda fastnade för första gången vi besökte dem, i svart granit med inbygd ljushållare & ovanpå kommer de montera en liten ängel som sitter på stenens kant & vakar. Alltså, fatta hur dyra stenarna är, bara grundpriset ligger på ca 11 000:- & med ljushållaren, text + ängel blev slutpriset 25 000:-. Nåja, den ska stå länge så bättre att köpa kvalité, vet inte hur mycket den skulle ha gått på här men när jag frågade här låg enbart grundpriset på stenen på 16 000:- så det är avsevärt billigare i Finland.


Nä, nu ska jag ta & kasta mig på soffan under filten ett tag, kanske kan sova igen lite i alla fall av den sömn jag missade i natt.


Tjillevippen


Bara för att Kat Von D är så skön  



ANNONS
Av Malin - 25 februari 2014 20:15

I vissa säljgrupper på Fejjan rör det sig riktiga j-a fittstim av kärringar som skriker efter admin om de ser något fel i stället för att på ett vuxet & moget sätt framföra vad som gäller. Själv ser jag ingen anledning att ha kvar bilder på saker som jag sålt men de "reglerna" hade de tydligen & då skriker kärringarna efter P.... som admin i gruppen tydligen hette. Lugna dig (kärring hade jag lust att inflika men höll mig), du behöver inte skrika efter P.... skrev jag. Jag kommer att plocka bort allt jag har att sälja & gå ur gruppen för maken till påhopp från första bilden har jag aldrig varit med om. Sådana grupper där en viss liten klick kärringar anser sig vara de enda som får sälja håller jag mig undan.

Jag har fasta priser när jag säljer något, ratar detta med budgivning om jag vet vad något är värt & direkt jag hade lagt in en bild så kom frågan av en väääääldigt aktiv "tant"... Har du rätt pris på den? Det hade jag men min fråga är ju egentligen vad f-n hade hon med det att göra? Tycker man att något är fel pris så behöver man helt enkelt inte köpa det, än mindre börja jiddra med säljaren om priset. Nej tack, jag fortsätter sälja i de grupper där jag varit en längre tid & där man inte svamlar runt & gör sig själv viktig genom att platta till andra.


Förövrigt så går livet i samma spår, inga större förändringar mer än att det är snorhalt ute efter att ha spöregnat. Till och med Wilma har lite svårt att hålla reda på tassarna när vi är ute. Jag gillar våren, när solen värmer & man kan gå ut på isen på uppkörda spår men halkan & slasket skulle jag gärna vara utan. Längtar verkligen efter sommaren då man bara kan sticka in fötterna i ett par sandler när man ska ut & slipper pälsa på sig jacka, mössa & vantar.


Var till arbetsförmedlingen i går, fanns inget som vanligt att söka för mig men jag har sökt en del sommarjobb för att ha något i alla fall. Kyrkogården sökte jag till & det hoppas jag att jag får, jobbade där 3 somrar som ung & det är ett helt underbart jobb. Bara att hålla ögon & öron öppna så dyker det upp något så småningom, jar är inte orolig men nog skulle det allt vara roligt om det löste sig snart.


I morgon bär det åter av till Finland men nu har vi bokat in möte med damen på begravningsbyrån. Fick en ritning som hon tog fram men då blev gravstenen 10 000:- dyrare än den vi sett när vi var dit så nu är det lika bra att sitta face 2 face i stället för att maila. Få ett klart pris & göra beställningen på stört. Vi har redan sett en där i svart putsad granit med inbyggt ljus vilket är kanon, varesig det blåser, regnar eller snöar så kommer ljuset att brinna. Guldtext & en liten blomranka i ena hörnet. Såg även en liten ängel i någon metall som jag ska höra om man kan få så att den sitter vakandes på stenen. Det blir säkert bra i slutändan.


Nä, nu ska denna damen fortsätta se Bygglov & sedan Veckans Brott. Hoppas att ni alla får en fortsatt fin kväll.


Tjillevippen


Dagens bild... Bara för att den är läcker.  


ANNONS
Av Malin - 22 februari 2014 12:24

Tjena Tjena Mittbena som Bert ljung brukar säga, nu är lördagen här & jag hoppas att ni alla mår bra & slipper alla förkylningar & kräksjukor som går. Har själv ibland känt att halsen varit på G att bli dålig men har då motat det med lite ingeförste som förövrigt smakar blääähhhh men gör nytta.


På morgonen har jag & min far varir till second hand butiken & lämnat allt som ska säljas, nu är det bara att fortsätta med att gå igenom källaren & fylla på därborta allt eftersom. Tänk vad man samlar på sig under alla år & hur mycket som bara ligger "i fall att", har man inte använt det på 10 år så lär man knappast använda det igen.

Efter har vi varit till kyrkogården & även hämtat lite kakor som jag beställde från Grans naturbruksskola i Piteå, blev en ask med Dagnys Dammsugare, en Pappas Punschbollar & en Kajsas Kafékakor. Så skönt att ha något hemma ifall någon kommer oplanerat förbi på en kopp kaffe.

Så i kväll får Mari en fika när hon kommer förbi, kommer nog att landa fint i magen tror jag.


Nu till ämnet som min rubrik ger en hint om vad det handlar om... Självförtroende. Just nu känns det som att jag har noll av detta, jag är dessutom en sådan person som sätter höga krav på mig själv & går det inte enligt planerna slås jag ner.

Jag vet, jag är låååååångt ifrån den enda som känner att man inte duger, att man har misslyckats, att man inte ser ut bra nog osv. Jag vet även att det inte är vad andra tycker utan min egen syn på mig själv, jag måste helt enkelt sluta ställa för höga krav på mig själv. Visst är det bra att ha ett mål att sträva efter men det måste vara realistiskt & inte en dröm.

Och detta med utseende, åt andra säger jag att du är bra som du är. Vi får alla se ut som vi gör & det är charmen med våran värld att det finns plats för oss alla. Jag vet att det är så men tycker ändå inte att jag är fin på något sätt utan mer som ett åkerspöke.

Det som fick mig att fundera på detta var igår när det var en man som vi kan säga, har en högre position inom en viss krets, en man som kan få de flesta damer som enligt veckotidningarna & modevärlden är vackra.

Han tar i alla fall kontakt med mig, säger att han sett mina bilder & att han gillar det han ser. Då jag har flertalet album på denna sidan säger jag "tack för komplimangen, roligt att du gillar bilderna men är det säkert att du ser bilderna jag är på? Jag är ju modell större". Vilket j-a svar av mig... Kunde jag inte bara ha sträckt på mig & känt att vad roligt att någon gillar mitt utseende, nej, jag måste racka ner på mig själv. Av någon konstig anledning när jag får en sådan komplimang så tänker jag direkt, driver människan med mig. Jag tror ofta att jag inte är bra som jag är bara för att jag är modell större & ingen liten glasspinne med reservdelar i silikon men tänker inte på att det faktiskt finns massor av män som uppskattar oss damer modell större. Måste börja tänka om men jäklar vad svårt det är att göra det. Det är konstigt att att jag tillåter mig själv att trycka ner mig medan jag säger ifrån om andra gör det. Jag tar ju ingen skit från andra så varför från mig själv?

Nä nu får denna j-a bitterfitta börja & tänka om, JAG ÄR BRA SOM JAG ÄR!!!


Nu ska jag sätta igång & städa lite & sedan blir det en liten nap på soffan då jag sov dåligt i natt.

Ha en fin dag alla som orkat läsa till slutet & förstår mina hopp från det ena till det andra   


Tjillevippen


Nu är det slut med att se ner på sig själv!!!  

Av Malin - 19 februari 2014 20:41

I måndags kom dagen jag fasat för då jag visste att den skulle bli väldigt känslosam. Dagen då vi skulle börja gå igenom mammas saker. Vi har ju bokat bord till på lördag på second hand för att sälja de kläder som är fina vilket är väldigt mycket då hon aldrig nötte dem. Många lämnar till typ Kupan men det ville inte vi då vi som sagt vet att personalen oftast river & sliter till sig det som är fint & sätter resten i butiken. Vi vill att alla ska ha chans att köpa & därför har vi i stället second hand med billiga priser. Samtidigt passar vi på att rensa annat tjaffs man har hemma & säljer, böcker, paraplyer, oöppnade förpackningar med broderier med mera.


Under måndagen hann vi gå igenom garderoberna med mammas kläder & jag måste säga att jag grät många gånger, hann börja innan jag ens var hos dem. När man rensar ut kläderna känns allt så slutgiltigt, vist finns det andra minnen än kläder men det känns ju som att man städar ut henne.


Så igår morse kom pappa med kläserna hem till mig så att jag kunde märka dem med bordsnummer, när han ändå kom tog han med WIlma en sväng då han skulle ner till kolonilotten.

Jag gick in i köket & fortsatte med att diska, när jag står där ser jag något mörkt svepa in från hallen & in under köksbordet. Naturligtvis tänkte jag att det var Wilma men kom snabbt ihåg att hon ju just farit med pappa. Blev kyligt & jag rös samtidigt som jag blev lätt yr i huvudet & all ork åkte ur kroppen. Kändes som att jag bara villa ligga ner & vila, känslan försvann dock efter några minuter. Måste varit mamma som kom för att säga hej, så tolkar i alla fall jag det. Gick & lade mig just innen 12 på kvällen & när jag låg & såg tv hörde jag ljud från köket, kikade mot Wilmas bädd för att se om hon gått iväg men icke, hon sussade gött i sin säng.

Känns i alla fall som en liten tröst att man vet att man har någon som vakar över en.


Idag så fortsatte jag med märkningen av kläderna & det är ju helt sjukt vad som kan få en att gråta... Ett hårstrå så börjar tårarna flöda igen. F-n vad jag saknar mamma.

Idag efter jag gjort klart kläderna blev jag väldigt trött, lade mig efter lunchen att vila på soffan när pappa ringde & var på väg. Så vi var en tur till graven, handlade & sedan fixade vi några papper som han skulle skicka iväg.

När jag kom hem hade jag en riktig skallebang så det var skönt att få ta en treogrogg & lägga sig på soffan ett tag för att vila. Nu har jag suttit & sett Mästerkocken med ett halvt öga medan jag skriver här & snart börjar Mia På Grötö, gillar det programmet som är så härligt enkelt men där man ändå har djupa diskussioner.


Med detta lämnar jag er & önskar er alla en riktigt fin kväll. Hoppas att vi snart ses här igen.


Tjillevippen


Saknar världens bästa mamma     


Av Malin - 15 februari 2014 11:43

Den dagen jag hatar mest, ska man behöva en speciell dag för att visa att man älskar någon så kan det rakt inte vara äkta kärlek. Kär är man året om & bör väl därmed också visa att man uppskattar varandra året om.

Blev så less igår när jag såg tjejer påminna sina män på fejjan... "Du kommer väl ihåg att det är alla hjärtans dag"... Ehhhh... Ska man behöva påminna & gnälla om det bara för att man vill påminna dem om att ge något för att man vill ha saker. Ska jag behöva gnälla mig till en present & uppskattning? Nej tack, då är jag hellre singel & inhandlar det jag själv vill. Sedan tycker jag att det är tanken som räknas & inte hur mycket det kostar, tanken fanns inte alls hos min före detta man som måste varit den minst romantiska på denna jord...

Just på denna dagen fyllde hans mamma år & det var viktigare än mig eller ska jag säga, mamma kom ALLTID i första hand & hände det att han någon gång lyssnade på mig i stället så blev hon som en tjurig unge.

Den sista alla hjärtans dag sa han när jag & hans syster ordnat ett födelsedagsparty för henne att han inte alls glömt att det var alla hjärtans dag MEN att det finns en dag för allt. Då menade han att han kunde överraska med något typ 1 vecka efter men då är det ju helt onödigt med alla speciella dagar. Destsamma gällde min födelsedag & bröllopsdagar.

Kommer så väl ihåg en bröllopsdag när jag låg i feber på soffan & han kom hem efter jobbet med en bröllopspresent... Jag är som sagt inte den som räknar i pengar men en middag lagad av honom hade varit mer önskvärt än en begonia. EN BEGONIA!!!! En tanig j-a begonia... Jag såg på honom & frågade "är det vad jag är värd, 35:- från Sparköp?" Svaret blev "den kostade 25:-"... Tack för den.


Vi kommer väl aldrig att få en "Singlarnas Dag" så det är väl lika bra att samma datum som alla hjärtans dag ha en "anti alla hjärtans dag". Såg att det fanns ett hotell i Österrike som faktiskt kunde erbjuda ett anti-alla-hjärtans-dag paket" där man slapp stearinljus & rosenblad. Hur underbart är inte det för oss som varken har en partner eller barn.


Kunde på samma sida läsa vad vi singlar kunde göra denna dag & det var bra ideér så här delar jag dem med Er:

* Shoppa-Du behöver inte lägga pengar på gosedjur och choklad så köp den snygga tröjan eller skorna du drömt om.

* Ha singelmiddag-Ät en god middag med dina singelkompisar & dela erfarenheter om era ex.

* Spa-Boka in en dag på ett spa & ge dig själv en ansiktsbehandlig eller en skön massage. Eller tappa upp ett bad hemma & spela skön partymusik på hög volym.

Så nästa år vet jag att något ska jag i alla fall ha en "ego dag" där jag bara tänker på mig själv & skämmer bort mig till max   


Årets 14:e februari avslutade jag med att laga till köttfärssås på 1,7 kg köttfärs, frös jag in så nu har jag lite färdiglagat i frysen.

Idag är det lördag & i kväll kommer Mari på besök i vanlig ordning, alltid kul att få sitta ner & surra. Har just diskat undan & ska nu ta en dans med dammsugaren & skurmoppen efteråt. Har även tagit fram 2 fileér så att jag kan laga till en gryta att frysa in i färdiga portioner. Skönt att ha lite färdigt i frysen om man en dag har hjärnsläpp & inte vet vad man ska laga, vilket jag oftast har. Funderade faktiskt här i veckan om man skulle börja göra upp en matsedel en vecka i stöten, tror att det skulle kunna vara en bra idé men då gäller det att ta tag i det    Skulle faktiskt vara underbart att inte behöva tänka på vad man skulle laga till utan bara se på matsedeln & följa den.


Nä, nu ska jag fortsätta så att jag blir klar någon gång. Hoppas att ni alla får en riktigt fin lördag.


Tjillevippen


 

Av Malin - 13 februari 2014 07:19

Goooood morgon kära läsare, roligt att se att så många kikar in & tar del av mina tankar som löper amok i skallen   

I några dagar har jag funderat på detta med mobbning i alla dess former för det finns ju så otroligt många sätt att mobba någon & i slutändan är det ju de som mobbar som är riktiga förlorare för måste man lyfta sig själv genom att trycka ner andra då har man ta mig f-n inte kommit långt i sin utveckling.


I veckan har jag råkat glida in på realityserien Farmen där en kille sitter & kallar folk för hjärndöda, för det första borde han slå upp vad ordet betyder & för det andra borde han se till att mogna för han är ändå i 30:årsåldern & borde veta bättre. En tjej som varit mobbad i sitt liv lämnade programmet, inte kanske enbart på grund av honom men hans påhopp var droppen som fick bägaren att rinna över & hon mådde verkligen dåligt. Nu när hon är ute har man börjat hoppa på nästa tjej, även hon har fått diagnosen hjärndöd av honom. Vad gäller den serien börjat jag undra om man verkligen är på en farm eller om man hamnat på en paliativ avdelning inom vården.

Denna kille är invandrare så han om någon borde väl veta hur det känns när man står utanför & folk kastar skit på en.

Att sedan TV4 låter detta fortgå tycker jag är en skam & visar rätt tydligt hur de ser på mobbig, piece of cake. Så på bästa sändningstid ska våra barn lära sig att det är ok att mobba & att det inte får några följder. SKAMLIGT TV4.


Sedan har jag funderat på detta med nätmobbning, hur många tonåringar har inte sista tiden tagit sitt liv på grund av just nätmobbning. Hur många fler tonåringar kommer att ta livet av sig på grund av nätmobbning innan något görs? De här sjuka människorna kan bara logga in & gömma sig bakom anonymitet medan de skadar sårbara tonåringar, det är verkligen hemskt att man går in på en site med ett enda syfte. Att trycka ner någon annan för att göra sig själv viktigt utan att tänka på konsekvenserna.


Jag har själv aldrig blivit mobbad & inte heller utsatt någon för det, mina föräldrar lärde mig att behandla andra som jag själv vill bli behandlad & det rådet följer jag. Om nu inte någon visar att de inte är värda min respekt, då låter jag dem veta det men UTAN att mobba men för att markera att det inte är OK.


Däremot så har jag i vuxen ålder märkt att man inte duger om man är överviktig, då anses man vara lat & bara sitta på sin feta röv & smälla i sig mat. Trångsynta människor utan insyn i vad övervikt beror på ser sig själv som bättre.

Nåja, mig sätter man sätter man sig inte på & jag kan försvara mig. Min viktökning började på 80:talet efter en ridolycka när jag skadade ryggen & fick ta en sjuhelsikes massa piller för att kunna existera. Med åren har jag lärt mig att leva med smärtan men då kommer ett annat problem in... Regelbundna måltider... Jag är sådan att jag kan gå utan man hela dagen utan att känna hunger & vid 20 på kvällen kommer jag på "oj jag har inte ätit". Med andra ord ställer kroppen in sig på svält & lagrar allt jag äter då den inte vet när den får mat nästa gång. Så, för mig är det en kamp bara detta att äta regelbundet.

Kommer så väl i håg när jag & min väninna var till Turkiet på semester, på vägen hem när vi gick genom säkerhetskontrollen gjorde en turkiska sig lustig över min övervikt utan att veta att Malin faktiskt förstår turkiska... Snacka om att hon blev rolig när jag markerade för henne att det inte är ok att göra lek av andra. Bara för att man är blond & överviktig så är man absolut inte dum i huvudet & det gäller ALLT & ALLA...


INGEN ÄR DUM, FEL ELLER FUL... VI ÄR BARA OLIKA & DET ÄR VÄL DET SOM ÄR CHARMEN MED VÅRAN VÄRLD ATT VI FAKTISKT HAR RÄTT ATT VARA DET. KOM IHÅG ATT DU DUGER SOM DU ÄR & VILL DU TILL EXEMPEL GÅ NER I VIKT SÅ GÖR DU DET FÖR ATT DU SJÄLV SKA MÅ BRA & INTE FÖR ATT DE RUNT OMKRING DIG SKA ACCEPTERA DIG. DET SKA DE GÖRA OAVSETT HUR DU SER UT.


Nä, nu ska denna "fetknopp" ta tag i livet för jag duger precis som jag är   


Tjillevippen


 

Av Malin - 10 februari 2014 23:53

Såg precis att jag idag hade lagt in mitt 100:e inlägg tjohoooo.... Det firar jag inte med att äta något gott, inte heller med någon låt typ Congratulations utan  jag gör det på "Malins Vis"... Med ett 101:a inlägg där jag hoppas att ni liksom mig vrider er av skratt när ni ser denna videosnutt. Helt enkelt crazy & så roligt (enligt mig).


Tjillevippen

Av Malin - 10 februari 2014 22:53

Tänk om det vore lördag hela veckan... Skulle vi uppskatta lördagen lika mycket då, tror nog inte det. Tänkte på det när jag råkade på Kurt Olsson sjungandes Lördag Hela Veckan.

När man är "mellan två jobb" så kan man tro att vardagar & helger är likadana men så är det faktiskt inte, inte för mig i alla fall. Jag längtar också till fredagen & helgen, måndagen känns lika trög som för alla andra som jobbar. Men det är väl väldigt individuellt hur man göra det.


I morse när jag varit ut med hunden diskade jag & bäddades sängen, det har blivit mitt lilla steg att komma in i rätt riktning & rutiner efter allt som hänt. Efter det dammsög jag & tog en härligt skön dusch. Tog lite frulle & satte mig vid datorn, checkade om det fanns några nya jobb att söka men icke.

Var med min far ut & handlade plus besökte mammas grav, vi ses nästan varje dag efter mamma gick bort. Tänk så ensamt det måste vara när den man levt tillsammans med i 57 år går bort. När hon inte finns kvar vid din sida.

Måste börja gå igenom hennes saker, pappa har bokat ett bord på loppis i 2 v så där ska vi sälja bort en del då det finns så mycket fina kläder som kan komma till glädje för någon annan. Många springer till typ Kupan & lämnar allt men jag vill inte att personalen där i vanlig ordning tar det bästa själv. Då är det bättre att sälja dem för en billig penning åt någon som verkligen behöver dem. Tror att ni förstår hur jag menar.

Vi ska även gå igenom porslin & se vad som verkligen används & det resterande ska säljas. Pappa har börjat gå igenom en massa för att rensa, han säger att ingen vet ju hur länge till han lever & att han inte vill att vi ska behöva ta hand om allting. Jag förstår hans sätt att tänka även om jag inte vill tänka på att tappa honom också redan nu.

Jag har tänkt på det som singel & barnlös, vem ska ta hand om mig när jag blir gammal? Vem ska hjälpa mig med de där små sakerna? Man får väl klara sig så gott det går själv & när kroppen säger ifrån får man förlita sig på våran briljanta vård som vi har i Sverige... Not... Har ju liksom sett mycket skräckexempel & ser inte fram emot det.

Nåja, nu lever jag ju här & nu, ska inte springa händelserna i förväg & jag ska förhoppningsvis ha många år kvar innan jag ska in på något hem men man vet aldrig vad livet har för överraskningar.


Idag råkade jag på uttrycket "livet blir vad man gör det till"... Kanske stämmer det men ibland rår man inte över allt som finns omkring en utan helt enkelt får acceptera det.

Vad skulle hänt om jag inte... Och vad skulle hänt om jag hade... Nä, jag har inte tänkt se bakåt på alla eventuella missar eller misstag jag gjort genom livet för någonstans har jag ju ändå lärt mig något & mycket det jag gått igenom är det som har format mig som person. Framtiden däremot kan man ju påverka på ett eller annat sätt.

Kommer så väl ihåg när jag under en meditation såg några damer på "andra sidan" som hade hand om min väv där de vävde det som komma skall i mitt liv. Undrar om det stämde & i så fall hoppas jag att det var en fin väv.

Skulle väl dock aldrig vilja veta vad som komma skall, vad otroligt tråkigt livet skulle bli om man visste allt innan det sker. Jag har ju tidigare lagt en del tarot men det skulle aldrig falla mig in att lägga kort för mig själv, konstigt kanske men nä jag vill inte göra det. Det mediala som var en stor del av mitt liv tidigare finns fortfarande kvar men inte i lika stor utsträckning. De gånger jag tar fram korten kan vara när en vän är på besök men inte annars.

Meditera skulle jag också behöva göra oftare, gärna varje dag men tar mig liksom inte tid. Vilket är rätt konstigt när jag har tid att sitta vid TV:n flera timmar om kvällen    Konstigt hur man prioriterar ibland ha ha ha.

Kanske att jag skulle ta & göra upp ett schema för mig själv så att jag får ut mesta möjliga av dagarna, så att jag avsätter tid till sådant som gör mig gott vilket meditation gör. Något att tänka på faktiskt.


Nä, nu känns det som att det är dags för vovven att få kissa en sista gång innan vi lägger oss & avslutar denna dag.

Sov så gott alla bloggare & bloggläsare.


Tjillevippen


Tänk på detta när livet blir lite komplicerat  

Presentation

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
         
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2014 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Bitterfittan - Mitt I Livet med Blogkeen
Följ Bitterfittan - Mitt I Livet med Bloglovin'

Gästbok


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se