Så var helgen snart över för denna gången, veckorna springer verkligen och idag har man haft vårkänslor, -7 och strålande sol. Jag har dock bara vart ut med Wilma då jag sedan i fredags inte legat på topp pga astman men ändå, bara att solens strålar söker sig in i lgh gör ju att man mår bättre.

Har just suttit och rättat en del tester och texter så att det är klart till i morgon så nu kan jag bara chilla till jag har tvättstugan kl 19. Fattar inte hur jag tänkte när jag bokade så sent en söndagkväll så tur att det bara är en maskin som jag sedan kan hänga på tork i badrummet så är det torrt till i morgon bitti.

I morgon bitti ja, blir till att stiga upp lite tidigare så att jag hinner få klart håret, min fön bestämde sig nämligen att lägga av så hux flux när jag skulle torka håret så slog den av och bestämde sig även för att kasta ut lite blixtar och eldflammor på min arm. Tack som f-n för det, var inte skönt även om det nu inte blev alltför stor skada men elprylar som går sönder är verkligen inte att leka med. Det sjuka är att jag sedan Black Friday suttit och tänkt beställa en ny varje månad men varje gång har snålheten slagit till och jag tänkte att det var onödigt då min gamla trotjänare fortfarande fungerade. Tji fick jag.

Har som sagt inte varit på topp så de sista dagarna har jag mest sovit, först började det med att jag tidigare i veckan fick ett bakslag och somnade först efter 4 en morgon. Efter dess så är det som att kroppen inte kommit på rätt köl igen och jag vill mest sova eller åtminstone bara ligga och vara. Jag har även tappat sugen totalt för att göra något hemma, inget känns roligt mer vad gäller hemmet och det känns som att det inte är någon idé att ens försöka piffa till. Jag försöker verkligen vara positiv men jag kommer mig bara inte för att göra något utöver det vanliga. Ja ja, denna årstid brukar ju tydligen vara jobbig för många så varför skulle det vara något annorlunda för mig.

En liten glad sak som hände i veckan var i alla fall att jag vann en ögonskuggs palett från Max Factor :) De fastnade nog för att jag skrev att jag önskade mig lite flirtiga ögon :) Vem tusan jag nu ska flirta med ha ha ha... Men man vet aldrig när han med stort H dyker upp. Har de som säger att man kan faktiskt leva som singel med... Ja nog tusan vet jag väl att man kan det, jag är ju inte tom i knoppen man jag kanske vill ha någon i mitt liv, någon att älska och bli älskad av. Jag undrar om männen som uppvaktar existerar längre? Har vi kvinnor drivit vårat "kan själv" så att männen slutat att uppvakta? För mig handlar det inte om att han ska ge dyra presenter, inte för att jag skulle tacka nej, men de små sakerna. Bara att slå av mobilhelvetet för en stund, sitta ner, äta något gott och ge varandra uppmärksamhet, det behövs inte mer. När jag tänker tillbaka på C och mitt förhållande så är nog gångerna han lade bort mobilen lätträknade, typ 1-3 ggr i början av vårt dejtande. När jag i slutet skickade sms tog det typ någon timme innan han svarade, om han ens gjorde det men när han hälsade på så kunde han sitta och skicka sms efter sms till sin polare i Uppsala. När jag nu börjar få distans till allt så undrar jag hur viktig jag var för honom. Han var bra på att prata om sig själv och jag lyssnade och kom med råd MEN... Hur många gånger frågade han ens hur allt var med mig? Det var inte ofta. Jag vill nu träffa någon som verkligen älskar MIG, med alla brister och fel som jag har. Jag vill hitta den mannen som  även ger mig uppmärksamhet och inte bara sin älskade mobil. Finns den mannen numera? 

Från det ena till det andra, något mer allvarligt som jag tycker har blivit skrämmande. Blev för ett tag sedan inbjuden till en tjejgrupp på Fejjan, det är tjejer/damer i alla de åldrar, upp till 70+.

Något som jag uppmärksammat är hur j-a lätt man verkar ta detta med aborter och för vissa låter det nästan som att en atbort är detsamma som preventivmedel typ. Vet man inte hur man skyddar sig??? Har man inte sexualkunskap längre i skolan så att de lär sig hur barn blir till??? 

Tex hade en problem med sin sambo och märkte att hon var gravid, alla svarade och gav råd och till slut skrev hon något liknande "ja men jag har ändå gjort abort så det är bortglömt". 

När man själv inte har kunnat få barn och läser sådant här blir jag något så otroligt förbannad över att man använder abort som preventivmedel. Visst, barnet hade nog inte fått det bra ändå hos en sådan oansvarig mamma men bara sättet. Givetvis kanske barnet även hade kunnat få en bra och närvarande mamma, det vet man aldrig men sättet... Jag kan liksom inte få ur mig allt jag tänker i ord men jag tror att ni förstår vad jag menar :)

Preventivmedel i stället för abort

Nä, nu blev jag så uppe i varv så jag ska ta och avrunda ;) Hoppas att ni alla får en fortsatt fin söndag och en bra start på kommande vecka.

Tjillevippen

På min kappa :)