När jag nu skriver starka kvinnor tänker jag inte på muskler utan mentalt. Jag ser väl mig själv som en rätt stark, oberoende kvinna på många sätt. Sedan är det ju även en styrka att kunna visa sina svagheter vilket vi alla har på ett eller annat sätt bara att det är många som hellre väljer att gömma sig bakom en mask av attitid & smink.

Hur många gånger ser man inte tjejer som ser ut som små spackeldockor som man rent ut sagt tycker synd om. Tragiskt att ha så otroligt dåligt självförtroende att man måste gömma sig bakom ett ton smink för att våga gå ut.

På facebook har jag också märkt av två typer, den första gruppen som tror att det är skitsexigt att pluta med läpparna, har de inte sett hur fult det är??? Sedan har vi den andra gruppen som ser till att ha så djup urringning som möjligt för att sedan trycka upp tuttarna i första hand mot kameralinsen. Är det så man vill bli sedd som kvinna??? Som att man säljer sex. Många av dessa är dessutom inte ens torra bakom öronen & fattar inte vilken signal de sänder ut till övermogna kåta män som sitter där framför datorn. Varför i h-ete har vårat samhälle blivit så fokuserat på sex??? Visst tusan gillar jag att ha sex men som sagt med någon jag är kär i, respekterar mig själv & min kropp för mycket för att "fläka" ut mig för hela världen. Nej, ha sex med hjärta & hjärna så blir det bättre.

Vad är då en stark kvinna för dig? Själv ser jag mig som en stark kvinna då jag är oberoende av en karl, jag värdesätter inte mig själv efter hur bra jag tar hand om en man/hushåll/barn, hur sexig jag är eller hur mycket prylar/skor/kläder jag har....

Jag vill givetvis träffa Mr Right då jag nu varit skild i snart 7 år MEN jag är inte på något sätt desperat utan jag kan leva själv, brukar säga att jag inte nöjer mig med näst bästa utan vill ha den som är bäst för MIG.

Jag lever inte för/genom någon annan utan är en egen individ & den dagen jag träffar någon hoppas jag att vi kompletterar varandra + att vi kan respektera varandra, vara ärliga & lojala. Lojalitet & respekt är otroligt viktigt.

En stark kvinna för mig är också en kvinna som inte lägger allt ansvar på en man, för hur många kvinnor är det som efter en separation inte ens vet hur man betalar räkningar. Då talar jag inte om äldre utan även om yngre som aldrig har betalat en räkning utan låtit killen/mannen ta hand om det var månad. För mig låter det helt enkelt orealistiskt att en människa inte vet hur man betalar räkningar men ja, det sker i allra högsta grad.

Då jag jobbade på skoaffär häpnade jag var gång en kvinna inte köpte ett par skor hon älskade bara för att mannen inte tyckte om dem. Vem skulle gå i dem? Han? Skulle nog inte tro det. En tjej köpte ett par men kom dagen efter tillbaka med dem för att "han" inte tyckte de var fina. Men för f-n, get real.

Att låta en man ta över ens liv är ju som att kliva tillbaka till barnstadiet då det var föräldrarna som tog alla beslut.

Nu till något mer allvarlig, när man låter någon ta över ens liv & helt enkelt bryta ner en psykiskt & skada en fysiskt. Finns så otroligt många kvinnor som lever i ett förhållande med en man som bryter ner dem så att de helt enkelt tror att de inte är värda bättre & sedan desssutom "bankar på" dem, givetvis då så att inga blåmärken ska synas.

Jag känner just nu med en tjej som för ett tag sedan kom ur ett sådant förhållande men det hände inte förrän dottern på skolan sa att hon inte ville gå hem. Då kopplades socialen in, allt uppdagades & hon fördes till ett kvinnoboende med barnen. Han följde efter ett av barnen & fann var de bodde.

En dag när hon & barnen vart & handlat smög han upp bakom dem, ena barnet skrek att han skulle gå för att han inte fick se var de bodde. Det hela slutade med en misshandel & en krossad käke på mamman.

Behöver jag ens säga att med det underbara rättssystemet vi har i vårat land så kom han ut efter 2 dagar. Ska man bara vänta till han gör något ännu värre???

Vad värre är hur vi medmänniskor agerar i en sådan här situation, inte alla men somliga... För under misshandlen, när hon ligger i en pöl av blod kommer den en man med hund & bara går förbi. Hur kan man bara se på & fortsätta gå? Nästa som kom förbi var ett par som stannade & hjälpte henne & även väntade tills Polis var på plats & plockade med hennes före detta. Hur skulle ni reagera om ni hade kommit förbi? Jag vet att jag i alla fall inte skulle ha knatat på utan att bry mig utan skulle ha stannat.

Jäklar, nu har jag skuttat runt i mitt skrivande & undrar om ni fått något sammanhang över huvudtaget   

Nåja, lite har jag vällan fått fram om vad som rör sig i mitt huvud idag.

Ha en fortsatt fin trettondagsafton

Tjillevippen