Idag kära läsare har jag funderat på det glada 70:talet av någon anledning. Musiken, lekarna... För på den tiden var man barn & inte vuxen när man var under 10, nu ska ju barnen växa upp så snabbt att de inte hänger med själv. Rackans man satt & hoppade på snöhästar när man 10 år & lekte med Barbie, man hade inte en tanke på mode eller smink utan var glad till sommaravslutningen när man fick lite extra fina kläder.

I vårat kvarter var vi väl 10-11 barn i samma ålder som strålade samman & lekte, på vintern tog man på skidorna & åkte "störtlopp" i snöhögarna till skidorna gick av eller så snörade man på skridskorna & med sparkstöttingen tog man sig till isbanan utomhus. Man hade inte ens en tanke på att be sina föräldrar om skjuts utan man fixade allt själv & klagade aldrig & hade garanterat dubbelt så roligt som dagens ungar som ska ha allt serverat & skjutsas hit & dit.

På sommaren spelade man fotboll & fick vackert själv ta cykeln dit även om man en liten bit fick cykla på E4:an.

Hemma "på gatan" hittade man också på en hel del med sina vänner. Hoppade man inte hage eller hopprep så lekte man kurragömma eller ett, två, tre ost. Man hade liksom aldrig tråkigt & hade hur mycket ideér som hellst.

Kommer så väl ihåg när jag & en grannflicka gömde oss i vår bils, senapsgul Volvo 142, bagageutrymme för att göra "plånboken i snöre", dessvärre var det ingen som såg plånboken & vi höll på att bli instängda i bagaget.

Om kvällarna när det började skymma var det hur roligt som hellst att palla från landen, var ju spännande när man såg granntanten titta ut genom fönstren där man gömde sig bakom vinbärsbuskarna. Och det man pallade åt man upp & kastade inte bara på marken som förstörelse.

Ännu roligare var det ju att "spinka" på alla grannar, kika in genom fönstret för att se vad de gjorde när mörkret fallit, kanske man skulle dra med sin väninna & gå på spink-turne nu ha ha ha... Vilken helkväll man skulle ha.

Och hur roligt var det inte att ringa bakom en dörr & sedan springa för att stå på lur & se hur de öppnade dörren.

Små oskyldiga saker som nu kanske inte var så roligt för de som råkade ut för dem men so what, vi hade kul.

Som flicka så var det ju även detta med kärlek, man var kär i sin kusin & skulle förlova sig med honom... Eller... Både jag & min bästa vän skulle förlóva oss med honom & av ståltråd gjorde vi ringarna för att fria ha ha ha...

Så ibland satt vi på trottoaren, tog en blomma "kär, inte kär, kär, inte kär", vem känner inte igen det? Eller när man funderade hur många barn man skulle ha. Då tog man ett lass grus i handflatorna, rörde dem upp & ner medan man frågade den magiska frågan "hur många barn ska jag ha när jag blir stor" & sedan kastade man allt grus upp i luften & vände på händerna. Det gruset som landade på ovansidan av händerna var antalet barn man skulle ha, ibland kunde det vara 25-30 barn ha ha ha... Och här sitter jag barnlös. Talade som vuxen med min barnsomsvän & hon kommer ihåg att jag sagt att jag inga barn skulle ha utan adoptera då det fanns så många ensamma barn i våran värld som behöver föräldrar så kanske jag redan som ung kände på mig att jag inte skulle kunna få barn.

Ja jisses vad man hade mycket roligt som barn, många goa minnen där man jobbat på cirkus, jagat lösa grisar i kvarteret, hängt bakom skenande hästar & som tonåring raggat hockeygrabbar när det var Marabou Cup eller Wika Cup på ishallen. Kommer så väl ihåg min första "kille", min kompis frågade chans åt mig bakom läktaren på ishallen & han sa ja.... Min lycka var gjord, en liten mörkhårig kille med chokladbruna ögon från Kiruna som hette Ronny   

Musik ja... Som liten lyssnade jag på det mina föräldrar spelade & då var favoriten Lasse Berghagen & Inger Öst, speciellt då hennes sång "Det finns sol fast det regnar". Lyssnade på den just nu & det är faktiskt rätt bra text.

När man var runt 10:års åldern var det ju ABBA som gällde & sedan kom ju disco eran, vem kommer inte ihåg Ami Stewards "Knock On Wood"... Eller YMCA.... Kommer så väl ihåg mig & min kompis, vi drog på oss långkallingar som tights, hade någon schal runt midjan & paljetter i ansiktet där vi på balkonen mimade till låtarna i handtagen till hopprepen.... Rackans vad ärtiga vi ska ha varit.

Nä, jisses... Jag kan fortsätta hur mycket som hellst men berätta gärna i min GB om ni har något speciellt minne som är roligt, så kul att få höra om det.

Ni ska jag ta mig en kopp yoghurt & ett äpple, ha en fortsatt fin kväll ni som orkat läsa ändå hit.

Tjillevippen