Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i sinne... Vilket otroligt härligt vårväder vi har ute, strålande sol och bara någon minusgrad. Var ner till på strandpromenaden med Wilma så hon fick springa av sig, en massa folk ute, både på isen och på promenaden. Roligt hur alla liksom lever upp när solen skiner    Inte är man bara ute men man får mer energi att fixa hemma också, städa ut det gamla och släppa in det nya ljusa.

Har även hunnit hälsa på mina föräldrar, pappa rensar i förrådet och då menar jag verkligen rensar och kastar hej vilt till min mors fasa eftersom han kastat sådant hon ville ha kvar. Måste nog se till att gå ner med honom någon dag för skulle han få som han ville skulle väl hela förrådet blåsas ut.

Annars har jag inte gjort mycket, ska nu ta tag i lite dammsugning tänkte jag, lär ju ta ett tag men det går. Vad gäller armen blev jag inte mycket klokare efter samtalet med vårdcentralen så jag måste vänta till sjukgymnasten är frisk och prata med honom. De har ju bara röntgat axeln men när jag för bakåt armen smärtar det i skulderbladet enormt så jag undrar om de inte skulle behöva checka lite närmare om det finns fler skador.

Litar inte mycket på sjukvården, de har skickat hem mig med revbensfrakturer och lite salva då det enligt sköterskan var en sträckning... Även bett mig massera en hand som senare visade sig ha varit bruten vid tillfället men som de först märkte senare vid en magnetröntgen. Nej, man får inte bara blint tro på dem utan ligga på själv.

Tjillevippen, nu ska det dammsugas   

Wilma på span under promenaden idag  

Så var det åter en ny vecka, känns som att de rinner alltför fort men å andra sidan kommer ju då sommaren snabbare. Sitter och väntar att Vårdcentralen ska ringa men man ska tydligen behöva vänta länge då det nu har gått 50 minuter över tiden de lovade återkomma. Skulle till sjukgymnasten idag men givetvis hade jag fått ett meddelande när jag var ut med Wilma om att han var sjuk. Vill nu gärna att de checkar upp armen ordentligt, axeln känner jag inte mycket av men bicepsleden är besvärlig. Har absolut ingen styrka i överarmen och ligger jag på rygg kan jag lyfta armen max 10 cm.

Ja ja, vill nu veta hur vad som kommer att hända och väntar ivrigt att de ska ringa.

Suttit och lagt in en del saker som bara ligger och skräpar till försäljning, fattar inte vad man sparar på sig under alla år. Är ju helt galet och kan nu någon annan få nytta av dem är ju det kanoners, samtidigt blir det mindre i förrådet.

Sedan har man ju en del impulsköp som man vid köptillfället verkligen inte kunde leva utan men som sedan legat utan att bli använt en enda gång, att man aldrig lär sig. Nej, nu ska det rensas.

Så idag kommer jag mest att agera källarråtta för att se vad som ska bort men det är skönt när det är gjort.

Impulsköp från Paris, agerar ny prydnad i bokhyllan 

Så var lördagen här och jag ser fram emot att Mari kommer över i kväll, skulle Wilma veta att hon kommer så skulle väl hon redan sitta vid dörren i stället för att lugnt ligga i soffan. Har varit ut på en morgonprommis, riktigt härligt väder ute, varmt och så blåser det inte heller.

Funderar på att ta mig frukost för att sedan komma ut och handla lite, måste fylla på kylen. Tog fram lammkött i går kväll så får se vad det kan bli av det köttet.

Axeln och armen tjorvar givetvis än och det är jäkligt frustrerande att inte kunna lyfta armen när man ligger ner. Tror att jag varit lite för stursk med att inte använda mitellan hemma men tänkte "träna" den på mitt sätt ha ha ha...

Har i köksbordslådan ett broderi liggandes, funderar på om jag kanske skulle ta fram det för att få det klart. Gillar att brodera, samtidigt som det är avslappnande så blir det ju faktiskt väldigt vackra tavlor att pryda väggarna med. Är nog många som inte förknippar mig med broderier men jag har broderat sedan tonåren och har en hel del tavlor hängandes på väggarna och en del nerpackat eftersom jag helt enkelt inte har plats.

Hmmmm...  Funderar på om jag kanske i kväll skulle ta mig en liten likör, köpte en helt underbar Baileys med smak av apelsintryffel på sista kryssningen och det smakade så otroligt gott. Blir när Mari kommer över nyttosnacks i form av morötter/gurkstavar och dipp så det måste inhandlas.

Dags att få tummen ur röven nu så jag får någonting uträttat, ha d bästa alla glada men även ni mindre glada för nu ska Bitterfittan fixa håret 

Några tavlor som jag broderat    

Satt på en sida och lade in lite saker jag ska sälja och snavade då över en annons där man ville sälja sin 9 månaders katt. Skälet.... Man ska ha hundvalp och "känner inte för" att ha både hund och katt i lägenheten.... Näha, kanske man skulle tänkt på det INNAN man impulsivt skaffar ett djur.

Hur många annonser finns det tex inte på Blocket där man vill omplacera staffar när de är cirka 9 månader och då heter det pga "ändrade familjeförhållanden" eller "på grund av allergi"... Säg för f-n som det är, ni har tagit er vatten över huvudet och skaffat en hund ni inte haft kompetens för att uppfostra när de kommit i första trotsen.

Ser det så många gånger på promenaderna med Wilma, hon är en oerhört glad staffe och backar vid attacker från de små monstren som inte är uppfostrade just för att de är små. Men en attack är en attack oavsett storlek på hunden. Vilken är farligast, min staffe som backar eller den lilla chihuahuan som gör utfall efter utfall? Allt medans ägaren står bredvid och med len röst säger "så får du inte göra" och tilllrättavisar inte hunden ett skvatt.

Enda skillnaden är storleken och att min hund har ett kraftigare bett om hon skulle vilja hugga.

Enligt mig är ett djur ingen leksak och kan man inte ta ansvar för den och ge ett permanent hem tycker jag att man ska gå på någon leksaksaffär och köpa ett mjukisdjur i stället.

Over and out från Bitterfittan Fyrtio +

Wilma tar ett glädjeskutt när hon jagar en godis 

Så var fredagen här igen, konstigt hur den kan kännas speciell även när man är arbetslös och man ser fram emot helgen lika mycket som de med jobb. På tal om jobb så bjöd facket i går på semlor, var kul att se alla välkända ansikten på plats och jag hoppas att vi kan ha fler sammankomster framöver.

I dag blir en lugn dag, ska bara njuta av nuet och ta det lugnt. Prommis med vovven och hälsa på mina föräldrar, även tagit fram lite lammkött som jag tänkte tillaga i lergryta till middag. Det blir en Turkisk gryta som heter Güveç och här under har ni receptet, degen i kanterna skippar jag dock och jag våtlägger i vatten och inte mjölk:

Guveç för 4 personer

500 gr köttbitar av lamm el. nöt

1 st gullök

4 st vitlöksklyftor

1 st aubergine

1 st squasch

4 st grön avlång turkisk paprika

3 st tomater

4 msk olja

2 tsk salt & peppar

Hur gör man en riktig Güveç? Joo, hela grejen är att grönsakerna ska tillagas med sin egen vätska. Man ska absolut inte tillsätta någon vätska och sedan ska man även ha en deg i kanten så att det inte kommer in någon som helst luft. Tillagas i lerform.

1.Blöt lerformen med mjölk. Lägg i grytbitarna längst ner.

2. Skär löken i ringar och lägg över köttet, sedan hela vitlöksklyftor. Därefter skivad squash, skivad aubergine, paprika delat i fyra delar. Högst upp lägger du hackad tomat med lite olja&kryddor.

3. Lägg deg runt formen så att det inte andas.

4.Laga på 200 grader i ca. 1 timme.

Nej nu ska denna dam ta sig frukost, det är ju fortfarande tidig morgon så kanske att jag återkommer lite senare.

Trevlig Fredag Tillönskas Er Alla   

Vilket påhitt detta är, en massa hjärtan och gulligull för de som har någon att hålla kär. När ska det inrättas en "Alla Singlars Dag"???? Det om något skulle affärerna tjäna på   

Jag för min del har helt tappat tron på romantik what so ever... Var gift i 6 år och inte ett enda år gjorde vi något annat på Alla Hjärtans Dag än att fira min dåvarande svärmor som fyllde år. Samma sak varje år, han sa att han inte glömt vad det var för dag men inget hände även om han sa att vi skulle fira det en annan dag. Vad då annan dag, då är det ju inte Alla Hjärtans Dag heller utan vilken dag som hellst.

Sedan kom våran bröllopsdag, den 8 mars, det enda jag fått den dagen under alla år är en begonia från Sparköp... Ok sa jag, är det allt jag är värd? En begonia från Sparköp för 35 kronor? Nej svarade han, den kostade 25 kronor.

I efterhand kan jag skratta åt det men jag kan säga att jag totalt tappat tron på romantik och ska en ny man träda in i mitt liv får han verkligen lägga manken till och uppvakta mig till 100%.

Det handlar givetvis inte om dyra presenter utan om de små sakerna som gör att man känner sig älskad och speciell för någon. Givetvis ska även vi damer göra så att han känner sig utvald, det är ju ge och ta som gäller i förhållanden.

Visst är det skönt att vara singel ibland men givetvis saknar jag någon att hålla kär, någon som älskar MIG. Någon att dela de små sakerna i livet med, någon att somna vid och vakna likadant. Någon som på dagens slut frågar hur man mår, vad man gjort under dagen. Någon som helt enkelt bryr sig om mig och som jag kan älska och skämma bort.

I år på Alla Hjärtans Dag blir det i alla fall semmelträff på mitt före detta jobb vilket vi kan tacka facket för och inte företaget vi jobbat för. Ska bli kul att träffa en del en sista gång på kontoret för sedan är allt över och vi går aldrig mer in genom de dörrarna igen. På kvällen blir det jag och Wilma, min hund, i tv-soffan.

Måste bara berätta om något roligt som hände igår... Var och lämnade in mitt sjukintyg från lasarettet, kom hem och lade mig att vila när telefonen ringde. Var min kontakt som fått sjukintyget i sitt fack men blev lite fundersam då namnet inte stämde. Jag hette nämligen Majken och var född 1937    Så iväg till Vårdcentralen för nytt intyg som jag idag ska få hämta, konstigt dock att läkaren inte checkade att namnet stämde men å andra sidan gjorde ju inte jag heller det utan såg bara att diagnosen stämde.

Nej, nu ska denna damen ta och piffa till sig så jag är representativ när jag går ut, ha en bra dag alla   

Vacker binterbild tagen på strandpromenaden i Kalix  

Skrattar när jag ser stavningar i vissa av mina senaste inlägg, att bara ha en arm att använda är svårare än man tror och nu får jag verkligen en helt annan respekt för de som verkligen går genom livet med bara en arm. Bara en sådan sak som att diska för hand, vilken tid det tar men allt är möjligt. Fixa håret, vad är det... Glad att jag har mössan att dra ner.

Har varit ut med Wilma på morgonprommis och nu, mer än någonsin, när det är -10 och snålblåst längtar jag verkligen till sommaren eller utomlands. Har ju alltid startat sommarsäsongen med att åka till Turkiet i maj med min väninna men i år då jag är arbetslös får jag nog skippa det.

Så otroligt härligt att stiga upp, gå ner och äta frukost medan man ser ut över strandpromenaden för att sedan ta dagen som den kommer. Funderar ibland om man skulle åka ner och jobba i något varmare land för ett tag i alla fall.

Nåja, gräset är inte alltid grönare på andra sidan och jag trivs ju rätt bra här i Kalix och vill nu bara ha ett jobb. Vad ska det då vara för jobb... Hmmm... Jag älskar att jobba med människor, att ge service och sälja. Jag vet att jag är en sjujäkel på att sälja men har nu åldern och vikten mot mig. Dessutom existerar inte samma service på butikerna numera som när jag jobbade på sko/sport affär.

Service ja... Jag fullkomligt hatar att komma in i en butik där det står en tuggummituggande sak bakom kassan, som varken hälsar eller möter din blick. Var har den sociala kompetensen tagit vägen och varför anställer man dem?

Ja just, jag glömde ju varför... Inte på grund av kompetensen utan för att de är stöpta i den formen man ska vara... Undernärd, långt blont hår och förhoppningsvis även en massa reservdelar i form av silikon och botox. Ett så otroligt snevridet ideal som alla barn i ung ålder försöker efterlikna. Det är ju helt j-a sjukt.

Nej, nu har jag fått ventilera mig om det ena, än det andra så nu ska denna enarmade dam ta tag i dagens disk.

Avslutar med en bild som gör att jag än mer längtar till sommaren, over and out.

Ingången till kolonilotten som är döpt till Smultronstället  

Jag har ju en förkärlek till tatueringar, började när jag var 29. Då gjorde jag min första och enda, trodde jag då, men det blir som ett gift och man vill bara ha fler och fler, nu är jag uppe i 12 stycken.

Antingen älskar man dem eller hatar, jag tillhör den första gruppen och hoppas snart kunna göra nästa som jag redan har klar i tanken. Sedan har vi ju även en tredje grupp, de som går och gaddar sig för att det är modernt och sedan ångrar sig. När jag på Malta skulle gadda mig hade jag en sådan kund innan mig, det första hon frågat tatueraren när hon kom in var om den går att ta bort... Då kanske man i stället ska gå till leksaksaffären och köpa en gnuggis.

Ville bara berätta att gaddningar är en av mina passioner och till de som funderar på att göra sin första så säger jag bara.... Tattoos Is A Passion And Not A Fashion, de sitter hela livet så tänk till två gånger innan ni gör er första så att ni är 100% säkra och inte ångrar er efter någon vecka, månad eller år. Och kom för all del ihåg att kolla upp tatueraren så att ni inte hamnar hos någon dålig för då får ni leva med det misstaget.

Min egen gaddning på underarmen